Att ha en älskare/älskarinna - hur får man det att fungera?

[ThOMas]

Jag har följt en del resonemang kring hur sex hänger samman med romantik, vilka band sex skapar mellan människor, och så vidare. Ofta så förespråkas en relationsform där man är varandras vänner och älskare - utan att man för den skull är tillsammans i ett romantiskt förhållande. Till exempel Osho-rörelsen förespråkar ju "gränslös kärlek" och målar upp en utopi där man ska kunna älska varandra och älska _med_ varandra utan att uppleva en samhörighet där man behöver trohet för att inte bli sårad. Jag tycker det verkar superlogiskt i teorin: "Klart man kan ha ett platoniskt förhållande och i tillägg lite fysisk intimitet när lusten faller på, utan att det betyder något mer än 'bara sex'..."

I verkligheten verkar det vara betydligt mer komplicerat. Det är som att Osho har glömt något. I mitt eget liv så verkar det snarast omöjligt; varje, och jag menar _varje_, gång som jag har haft den typen av öppet förhållande med någon så har det varit dysfunktionellt. Antingen så har hon blivit kär i mig, eller så har jag blivit kär i henne, eller så har jag hamnat i ett förhållande där man inte bara är vänner och som är under press av en schizofren märklig känsla av "samhörighet med någon som man inte hör samman med".

Liksom obehag och sårade känslor, snarare än gränslöshet och frihet.

Det vanligaste är att jag är/blir kär i henne och känner mig olycklig eller utnyttjad av att inte få trohet i relationen - trots att jag medvetet har gått in i förhållandet utan förväntningar, med ett totalt förkastande av normer och konventioner och med en övertygelse om att jag inte ska utveckla den "djupare" typen av känslor man har när man är kär i någon. Och särsklit irriterande är det att som MAN behöva bli så väldigt kär och sårbar hela tiden. Jag menar, skulle inte det vara en "feminin" känslofunktion?

Är det någon där ute som har råd att ge - vad är det som krävs för att man ska kunna ha en älskarinna som man inte är tillsammans med, utan att det blir så oerhört mycket känslomässiga komplikationer? Smidigast hade väl varit om man kunde _välja_ vem eller vilka man skulle bli, vara eller upphöra att vara kär i. Uppenbarligen är kärleken en starkare kraft än så.

Om någon kan ge mig svar så är det healing för mitt hjärta.


Gott nytt år, med mycket kärlek och medvetenhet!

Thomas

[Mintdroop.]

Til ada: Jeg forstår hva du mener ja, men det kommer litt ann på situasjonen man befinner seg i vil jeg tru. Men å komme seg ut av noe sånt uten å bli ødelagt er vel også litt vanskelig.

Problemet er vel også hvis man ikke helt får til å prate med hverandre at ting blir enda værre . Empatien kommer ikke direkte så langt da.

[Ada]

Ja, det å få prata er viktig. Det kan jo fjerne årsaken til smerten en går og bærer på fort som bare det ved å oppklare misforståelsen. Eller om det ikke er misforståelse, så er det en slags "mis-tanke", altså en tanke som ikke er sann. En tanke som smerter er ikke sann, den sier bare noe vrangt, noe negativt. Sannhet gjør fri. Og sannheten er at alle elsker vi hverandre innerst inne, men vi er bare ikke like flinke til å vise det ennå bestandig. Det er aldri noe galt med oss. Det som er galt er tanker som ikke er sanne, i tråd med Guds sannhet, den høyeste virkelighet. Vi blir "gal" av gale tanker; gal av smerten den medfører. Vi har mistolket så mye som barn fordi vi ikke forsto så mye som vi kan gjøre nå som voksne. Nå må vi rydde opp i misforståelsene vi bærer på og fortsatt reagerer utfra. Vi er elsket uansett om foreldrene favoriserte ditt og foraktet datt. Alle er redde og alle vil elske.

[Mintdroop.]

Vel, ikke alltid like lett å prate når du prøver og ikke kommer noen vei. Vil det da si at det jeg tenker ikke er riktig og at det bare er meg selv som setter inn smerten?

[Ada]

Jeg skulle ønske vi hadde lært gode måter å kommunisere på som barn på skolen. Man kommer langt med å prate på en måte så den andre ikke kommer i forsvar: og ikke vil si noe, ikke vil høre mer eller kommer til motangrep. Om man snakker ut fra egne følelser og ikke sier:"du ..bla bla bla."som om den andre er skyld i din smerte, så er det håp om at man blir lyttet til. Om du er interessert i kommunikasjonsteknikk anbefaler jeg giraffspråkboka, og sjekk på nettet etter 5 trinnskommunikasjon. Det finnes flere måter som går ut på mye av det samme. Å ikke lytte som om man blir angrepet og å snakke på en måte så den andre ikke føler seg angrepet er hva man bør ha i hodet når en begynner å samtale. Og så å tørre å være ærlig:)

[ThOMas]

=) Hej!

Nej, det är inte alltid så särskilt greit att bli förälskad. Jag får en känsla av att du, Ada, inte förstår vad jag menar när jag pratar om olycklig förälskelse eller smärta i samband med att inte få trohet i en relation. Kanske blir du överhuvudtaget inte - som jag blir - kär i någon människa, eftersom att du inte verkar kunna relatera till det.

Och, med risk för att bli tjatig, trohet har verkligen ingenting med ägande att göra mer än att båda kan vara inbillade eller verkliga behov i vissa relationer. Trohet och "ägande" är två helt skilda saker för mig. Så att tro sig kunna äga någon, eller att lova att älska eller vara kär i någon livet ut, är något jag förkastar lika mycket som du. Där är vi helt eniga.

[Ada]

Hei Thomas. tro meg, jeg vet hva det er å være ulykkelig forelsket. Jo, jeg kan bli forelsket jeg også. Det skjer lett for meg. Jeg tror ikke at du vil eie noen selv om jeg nevner det å eie, jeg kjenner deg jo ikke. Jeg har vanskelig for å relatere til det ja. Jeg ser ikke etter et langvarig forhold jeg vil satse alt på for tida, slik som du. Jeg har vært gift og vil ikke repetere det nå. Jeg har mistet troen på"den rette". Vi to ønsker å gjøre forskjellige erfaringer nå, vi kan ikke sammenlignes. Jeg ønsker å lære å elske alle. Jeg ønsker å erfare at det ikke må være romantikk i lufta for å hjelpe hverandre dit man ønsker å nå. Jeg er egentlig en stor romantiker som prøver å bli jordnær når det kommer til kjærlighet. Jeg vil bort fra å romantisere og se mer vitenskapelig på ting. Det kan virke kynisk kanskje.

[stellasteg]

Jeg tror også at om man binde opp sine energier i et elsker/ elskerinne forhold, så stenger man samtidig av for å møte noe nytt og ærlig.
Men for all del, om man ønsker en flyktig forbindelse og er fornøyd med det, så er det greit for meg.

Men om man søker ekte varig kjærlighet, så tror jeg det er riktig å holde sin energi "ren".
Jeg vil i hvertfall ikke møte en mann som driver å roter i middagen fra i går.

[Ada]

Stellasteg: men hva er det man gjør når man binder opp sin energi? Er det ikke utifredstilte behov man legger på en partner som ikke kan tilfredstille dem? Det er jo ikke særlig lurt, man blir skuffet. Om jeg hadde en elsker som du hadde ville jeg vært åpen for andre menn, sett etter tilfredstillelse av behov andre steder. Det er du jo fri til som elsker. Noen har flere elskere. Det er opp til deg hva slags holdning du vil ha.Holdninger er basert på tanker. Tenk at du er fri og du er fri. Tenk at du kan få hva enn du ønsker og du får det.

[Ada]

Hei Rita: Hva om e'n ikke klarer å velge, eller elske, en annen fullt og helt?
Klarer ikke! Eller ikke vil binde seg pga frihetstrang eller fordi en vil ha åpne forhold? Det beste må jo være å være ærlig fra første stund så man får avklart om man passer sammen på en måten slik at e'n ikke blir såret. To som vil være venner og elskere kan ha det fint med det når begge synes det er fint. De kanhende bare aksepterer en realitet som sier at de ikke passer sammen som noe annet men vil likevel gjerne ha et forhold likevel. Det er ikke nødvendigvis slik at det mangler kjærlighet, det kan være andre ting i vegen for et forhold som innebærer alt. Hvorfor alt eller ingenting?Hvorfor skal alt være romantisk og oppe i skyene? Hva med "down to earth love"?

[Ada]

Ok, Rita. Da lurer jeg på hva det betyr når du sier å ville hverandre fullt og helt. Jeg vet hva det betyr vanligvis, men jeg er skeptisk til den vanlige forståelsen av det.

[Ada]

All respekt for det, Rita. Man blir lei av det overfladiske fordi det ikke gir noe. Og man lærer av de forhold som ikke fungerte. Noen har et stort ønske om å finne Gud sammen med en annen. Altså forenes i kjærlighet. Det er andre måter som kan være ønskelig for andre. Om du har det i ditt hjerte vil du oppleve det. Vi bør alle forestille oss hva vi ønsker å oppleve, da vil det skje!

[Ada]

Good for you!Gurven. Det er slik man kan ha det fint med noe flyktig også.
Alt er jo flyktig her på jorda. Så vi må lære å gi slipp på det som vi ikke kan holde fast på. Det vil gå bort før eller senere. Tar vi innover oss den realiteten,døden, så kan vi leve mer fullstendig. Man blir så meget mer oppmerksom når man er bevisst at man kan forsvinne fra denne jorda hvert sekund. Når man er oppmerksom tar man innover seg det vakre, også det vakre i det stygge kan man da se. For livet i seg selv er vakkert. Det er en kilde som strømmer ut og gjør alt levende. Derfor elsker vi barn og dyr. De er så levende. Hvem har ikke hørt om eller selv erfart paret som skal elske for siste gang før de skilles ad? Det er ofte den mest magiske og fantastiske elskov de noengang har hatt. Samme er det ofte med den første gang to skal elske med hverandre. Man er helt våken med alle sanser.Veldig bevisst. Dermed blir det så vakkert.