Att ha en älskare/älskarinna - hur får man det att fungera?

[ThOMas]

Jag har följt en del resonemang kring hur sex hänger samman med romantik, vilka band sex skapar mellan människor, och så vidare. Ofta så förespråkas en relationsform där man är varandras vänner och älskare - utan att man för den skull är tillsammans i ett romantiskt förhållande. Till exempel Osho-rörelsen förespråkar ju "gränslös kärlek" och målar upp en utopi där man ska kunna älska varandra och älska _med_ varandra utan att uppleva en samhörighet där man behöver trohet för att inte bli sårad. Jag tycker det verkar superlogiskt i teorin: "Klart man kan ha ett platoniskt förhållande och i tillägg lite fysisk intimitet när lusten faller på, utan att det betyder något mer än 'bara sex'..."

I verkligheten verkar det vara betydligt mer komplicerat. Det är som att Osho har glömt något. I mitt eget liv så verkar det snarast omöjligt; varje, och jag menar _varje_, gång som jag har haft den typen av öppet förhållande med någon så har det varit dysfunktionellt. Antingen så har hon blivit kär i mig, eller så har jag blivit kär i henne, eller så har jag hamnat i ett förhållande där man inte bara är vänner och som är under press av en schizofren märklig känsla av "samhörighet med någon som man inte hör samman med".

Liksom obehag och sårade känslor, snarare än gränslöshet och frihet.

Det vanligaste är att jag är/blir kär i henne och känner mig olycklig eller utnyttjad av att inte få trohet i relationen - trots att jag medvetet har gått in i förhållandet utan förväntningar, med ett totalt förkastande av normer och konventioner och med en övertygelse om att jag inte ska utveckla den "djupare" typen av känslor man har när man är kär i någon. Och särsklit irriterande är det att som MAN behöva bli så väldigt kär och sårbar hela tiden. Jag menar, skulle inte det vara en "feminin" känslofunktion?

Är det någon där ute som har råd att ge - vad är det som krävs för att man ska kunna ha en älskarinna som man inte är tillsammans med, utan att det blir så oerhört mycket känslomässiga komplikationer? Smidigast hade väl varit om man kunde _välja_ vem eller vilka man skulle bli, vara eller upphöra att vara kär i. Uppenbarligen är kärleken en starkare kraft än så.

Om någon kan ge mig svar så är det healing för mitt hjärta.


Gott nytt år, med mycket kärlek och medvetenhet!

Thomas

[Ada]

Erlend. Jo, enig i at han burde det. Men jeg likestiller ikke moral med kjærlighet. Dydene springer ut av kjærlighet. Kjærlighet er altså over. Og man kan søke å nå opp til kjærlighet ved moralsk oppførsel. Men kjærlighet er hevet over alt. Gud m.a.o.

[ThOMas]

Wow! Rune, nu börjar vi komma någon vart!
"Sex skaper binding." Om det är sant, så skulle det förklara väldigt mycket som jag inte riktigt förstår.

Det förklarar varför jag upplever sex med någon man inte vill "vara tillsammans" med känns motsägelsefullt, trots att jag inte tycker det är fel med sex utanför ett fast förhållande. För hur kan man vara mer "tillsammans" än när man har sex?

Jag börjar mer och mer bli övertygad om att det skulle vara så okomplicerat som "nej, det betyder inget, det är bara sex" mest är önsketänkande. Visst, det behöver inte innehålla några intentioner eller någon förälskelse, men att ha sex med någon är knappast som att ta en kopp kaffe med personen. Inte ens en extreeeeeeemt tillfredsställande kopp kaffe.

Några reflektioner på detta?

[Ada]

Unnskyld meg,Thomas, at jeg svarer selv om du henvender deg til en annen nå. Men vil bare gratulere deg med at du har fått noe på plass. Det gleder meg å se, og jeg synes det du her skriver er godt sagt. Når det er "bare sex" er det uten kjærlighet, og det er ikke kuult.

[ThOMas]

=)
Tack Ada!
Nej, du får gärna svara, min henvendelse var till alla som kan tänkas ha några reflektioner.


"Når det er "bare sex" er det uten kjærlighet, og det er ikke kuult."

Vad rekommenderar du till den som inte tycker att celibat är särskilt kuult heller, men som inte finner någon att vilja ha en sexuell kärleksrelation till?

[Ada]

Gå på tantrakurs:) Da treffer du morsomme mennesker i en kjærlig atmosfære, du får uttrykke hele deg, ditt sexuelle og kjærlighetsfulle vesen, og er du heldig finner du noen du liker spesielt godt. Og/eller du kan utforske din egen sexualitet, lære deg noe nytt om kjærlighetsforhold og sex via bøker, dvd, kurs eller samtale. Du kan ta godt vare på deg selv så blir du også mer attraktiv:) Eller du kan finne en partner som vil eksperimentere bare. Men det er vel ikke noe for deg?Det blir for lite alvor kanskje? Vi er litt ulike, så å høre på mine råd blir vel ikke så givende?

[ThOMas]

"Du kan ta godt vare på deg selv så blir du også mer attraktiv"

Mitt problem är snarare att jag är _för_ attraktiv, så att en massa jenter vill ha sex med mig - vilket nästan alltid leder till att jag blir sårad, kränkt, känner mig utnyttjad... eller så känner jag obehag av något annat slag. Vad faan?! Var det inte jenter som skulle vilja ha romantiska förhållanden och gutter som skulle vilja ha en massa tillfälligt sex??
=(


"Eller du kan finne en partner som vil eksperimentere bare. Men det er vel ikke noe for deg?"

Jag vet inte. Jag vet ingenting, förutom att det bär emot att experimentera med sex och så vet jag att detta skapar en massa ångest för mig. Det känns som att jag skulle experimentera med heroin, "för att se hur det fungerar och vilka känslor det skapar", men farligare.

[ThOMas]

"Komplisert farvann dette- for naturen har jo laget det slik her (i "vår verden"), at sex skaper BINDING"

Rune, hjälp mig!
Skapar det _alltid_ binding, även om bara för kort tid? Jag upplever väldigt starkt att det är nåt som är fel med påståenden om att man ska kunna ha sex utan att vara tillsammans på riktigt. För hur kan man möjligen vara _mer_ tillsammans än i en sexakt?

[Un9]

Er vi kommet dit at ubetinget kjærlighet ikke finnes i jordiske forhold....? Er vårt sett av betingelser det som hindrer den egentlige kjærligheten ?
Handler vårt partner, ekteskaps og samboerforhold egentlig om å kvele kjærligheten for å egoistisk bruke relasjoner til å erfare våre følelser som sinne, sjalusi, misunnelse, frykt osv osv.....

[Ada]

Unni. Jeg vil si meg enig i spørsmål to. Et forhold innebærer fort forventninger, og det fører til krøll. Forventninger fordi man har forestillinger om hva et forhold innebærer. Om man klarer å rense seg for slike er det flott. Selv velger jeg å ikke kalle meg sammen med noen for å unngå at forestillingene begrenser oss. Kanhende denne lettvinte løsningen slettes ikke er noen løsning, men det får tiden vise.

[Mintdroop.]

Man har jo forestilling om hvordan et forhold bør være uansett følelser inne i bilde eller ikke. For det om det er to venner med sex i tillegg så blir det jo et slaks forhold enn bare sex. De deler jo noe av det mest intime som finnes uten at det er kjærlighet inne i bilde. For di som har et sexuelt forhold og kun det er det vel også en del begjær. Og det er vel begjæret som spilles ut enn noe annet og hvis det ikke oppstår følelser så er det jo0 egentlig da fullt mulig. Men hvis begjæret blir borte er det vel ikke noen sak å være kun venner etterpå.

[Ada]

Du har absolutt et poeng, Mintdroop. Stilig at du ser svakheter i påstandene mine. Takk for at du sier ifra.
Forestillinger/forventninger kommer vi ikke unna selv om man ikke sier "vi er sammen".Det har du rett i. Så når jeg er i et åpent forhold har jeg en forestilling om at det ikke skal innebære forventninger/forpliktelser. Men det samme kunne jeg jo bare ha overført på et hvilket som helst type forhold. Det er jo det beste; ingen forpliktelser/forventninger(unngår da sutring) i noen forhold. Jeg blir nemlig gal av forventninger om å gi kjærlighet i den form vedkommende vil ha når han vil ha det, og sexpress. Jeg er redd for at mannen forventer sex, og det skjer lettere når han er bundet kun til meg. Så; ingen bånd.( Jeg husker jeg en gang satt i kirken ved et bryllup. Jeg hørte presten si noe jeg må ha innbildt meg kanskje. Han sa noe om at det paret var forpliktet til å tilfredstille hverandre sexuelt. Det fikk jeg problemer med å svelge. Jeg tok det opp med kjæresten , men han var enig med prestens utsagn slik jeg hadde hørt det. Og denne fyren maste om sex til jeg ble sprø. Han krevde/presset på for at jeg skulle tilfredstille han siden vi var kjærester. Og jeg som da hadde slukt ideen om kultivering av energien:) Det sitter igjen fortsatt litt,etter 15 år.Og jeg vil ikke oppleve det igjen.Jeg har visst noe å lære når det kommer til grensesetting ser jeg.)

[Mintdroop.]

Det forstår jeg godt. Ingen skal være presset til å føle at de er nødt til å ha sex hvis ikke lysten er der. Men et forhold skal ikke bare være basert på sex heller. Da vil jo fiorholde skjære seg. Jeg fikk beskjed om i et forhold jeg var at jeg ødela forholdet fordi jeg aldri ville ha sex med ham. Hallo, når du går å har angst etter en fødsel fordi jordmora hadde armen sin inni deg mesteparten og holdt ungen inne for at han ikke skulle ut så sier jo det sitt på en måte. Et forhold er basert på ååpenhet, ærlighet, tillit, kommunikasjon og alt annet i tillegg til sex. Er det kun sex vil det jo si at da er det kun et sexuelt forhold og ikke noe mere. Man må jo trives sammen og gjøre andre ting i tillegg til sex liksom. Hvis sex ikke er direkte til stede er kan det være flere ting som kan være problemet og da må jo kommunikasjon til. Vi jenter er også bygd sånn at det er ikke bare sex vi vil ha heller. Vi vil vite at vi er tilltrekkend, sexy for den vi er sammen med, kompimanger.....rett og slett vite tilhørigheten på en måte. Menn er bygd litt annerledes der enn oss.